Om koppar

Koppar har den kemiska beteckning Cu och med atomnummer 29. Koppar upptäcktes för ungefär 10 000 år sedan och är det 25:e vanligaste ämnet i jordskorpan. Det är den enda metallen, förutom guld, som inte är grå.

Detta är en egenskap som gjort att koppar alltid används i smycken och konst. En kopparyta är från början rosaaktig men bildar fort ett mörkbrunt oxidlager. Efter c:a 50 år har ett heltäckande lager ärg bildats på kopparn.

Tack vare att koppar är relativt ovanlig, speciellt i ren form, har den används som valuta. Metallen har flera attraktiva egenskaper, den är till exempel bakteriedödande, korrosionsresistent och smidbar samt har hög termisk och elektrisk ledningsförmåga. Den används även som byggnadsmaterial och i legeringar. Två av de mest kända kopparlegeringarna är brons (koppar och vanligtvis tenn) och mässing (koppar och zink). Koppar är giftigt i höga doser men ett viktigt spårämne för växter, djur och människor.

Ren koppar kan så klart hittas ute i naturen men finns mest i mineraler som kopparkis, cuprit, malakit, kopparglans och bornit. Stora fyndigheter finns bland annat i USA, Chile, Zambia, Zaire, Peru och Kanada.

Ungefär 95% av all koppar som används idag har producerats efter 1900, i huvudsak från kopparkarbonat. Koppar framställt ur malm genom smältning, lakning och elektrolys.